Jag har då och då anklagat min katt för att inte alltid ha alla flingor i paketet, så att säga, men jag har nu börjat fundera på om jag inte måste ta tillbaka detta påstående. Det tog henne nämligen inte mer än tio minuter att knäcka koden, bildligt talat, till kattluckan och nu har jag en mycket nöjd utekatt.
Dessutom tog det henne inte mer än två dagar att komma hem med sitt första byte. Men nu tycker jag att vi måste ha ett snack, hon och jag. Jag kan nämligen vara okej med att hon fångar smådjur. Jag kan till och med sträcka mig åt att acceptera att fåglar tycks vara favoriten på menyn, men jag kan helt enkelt inte acceptera när hon kommer in med dem när de dessutom inte är helt döda. Att sedan lägga sig lite lojt på golvet och peta på det flämtande djuret klassar jag som tortyr. Jag är ledsen, men det är inte bara i Haag man har något emot tortyr, här på Lundby är det inte heller accepterat.
Tyvärr gick inte det första bytet att rädda, det petades tydligen till döds medan jag hade ett brådskande ärende ut på förstubron och tillbringar nu sitt efterliv i min sophink, men det andra bytet hade större tur. Vilda hade tydligen blivit lite väl kaxig och kom in med en fågel som spelade död, men som såg sin chans när Vilda ville stajla inför matte. Så fort Vilda lade ner sin fångst på vardagsrumsgolvet så flydde fågeln till hennes förtret in under en bokhylla. Därunder satt den och skakade när jag kikade in på den medan jag berättade för Vilda vilken dum katt hon var, i flera bemärkelser. Eftersom fågeln såg förhållandevis frisk ut, förutom en begynnande PTSD, så tog jag en vilt protesterande katt och låste in henne i sovrummet. Medan jag lyssnade till dämpade, men mycket fula ord om mitt varande som matte petade jag försiktigt ut fågeln med en sopkvast och fångade sedan in den i en för dagen nyinköpt sil. Därefter släpptes den mycket förvånade fågeln ut i friheten igen, jag låste kattluckan och släppte sedan ut en ilsken katt i vardagsrummet.
Hittills har det nu hållits vapenvila, även fast kattluckan återigen öppnats, men jag betvivlar att den blir långvarig…
Kajsatankar 