Ingenting att oroa sig för

Idag gjorde jag mitt val. Ett val som, även om alla försöker slå i oss motsatsen, känns som ett livsavgörande sådant. Det konstiga var att jag kände mig ganska lugn när jag skickade in blanketten om önskemål kring inriktning på terapiarbetet, även fast jag oftast i dessa situationer brukar oroa mig i bitar kring ifall jag gjort rätt beslut.

Det slog mig att såhär har jag känt en gång förut. Den gången hade jag också förväntat mig att jag skulle oroa mig, att jag skulle staka mig och inte få fram ett ord, men istället var jag oväntat lugn. Den gången var för lite mer än tre månader sedan i en fårhage med en Tok vid min sida.

Jag börjar se ett mönster.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Aftontankar, Fjärilsfjanteri, Jag, Plugg, Psykologi, Tankar, Tokerier

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s