Kommunikationsproblem à la Familjen B

I vintras gick min farmor bort och lämnade efter sig ett hem fullt av minnen och gamla saker. Jag ser fram emot att få gå igenom hennes saker och kanske lära känna henne lite till samtidigt som jag kan ta in hennes saker i mitt hem och på så sätt göra henne till en del av mitt liv. Till exempel har jag sett fram emot att kunna samla alla gamla klädda böcker i en vacker bokhylla i framtiden – för mig är det vackrare än många konstverk skulle kunna vara. Att få göra det visade sig dock inte vara helt lätt…

För ett par månader sedan i ett samtal med mamman:
”- Ni slänger väl ingenting utan att kolla med mig först?
 – Nejdå, det ska vi inte göra.”

För cirka en månad sedan i samtal med pappan:
”- Mamma ska sortera ut böckerna och skicka iväg de vi inte vill ha till antikvariatet.
 – Nej! Du måste stoppa henne, det finns en massa böcker jag vill ha!”
Ett senare samtal med mamman:
”- Lovar du att ni inte slänger några böcker förrän jag har kommit hem och fått titta på dem?
 – Jadå, det lovar jag. (En aning irriterad då jag inte tycks lita på henne).

Idag:
– Idag har jag slängt hela Nordisk familjebok i containern! sa pappan glatt i telefonen.”
(Nordisk familjebok = sisådär 20 böcker i solblekt läderband.)

Oj, vad jag känner mig lyssnad på…

Annonser

4 kommentarer

Filed under %#&€!*:^, ...men jag är inte bitter, Böcker, Inredning, Jag, Minnen, Sorgligt

4 responses to “Kommunikationsproblem à la Familjen B

  1. stnc

    du menar alltså att de lyckades slänga de böcker du verkligen ville ha kvar som dekoration? ibland är föräldrar genier i sin fingertoppskänsla…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s