Tankar om ölandstok

När jag pratade med min far senast berättade han för mig att ölandstoken som stått längs husgrunden till farmors hus har dött. 1976 satte pappa denna ölandstok och häromdagen kunde han konstatera att allihop var döda. I 35 år har de stått emot väder och vind, men nu orkade de inte mer.

Min far är inte av den vidskepliga sorten. När jag pratar med honom om eventuella övernaturliga fenomen skrockar han oftast åt mina påhitt. Denna gång var det dock han som påpekade det, påpekade det underliga i att ölandstoken överlevt i 35 år, men det år farmor gick bort gjorde även de det.

Givetvis inser jag att ett sådant samband är otroligt, men samtidigt är det inte så viktigt för mig att diskutera troligheten. Jag tycker att det är en vacker tanke att det finns saker som vi inte kan förklara. En sådan tanke bygger på kärleken till de som vi saknar och därför finner jag ingen poäng i att ifrågasätta den.

Farmor påminde oss från andra sidan graven om det tomrum hon lämnat efter sig och jag kommer på mig själv att sakna henne en smula extra just idag.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Jag, Minnen, Sorgligt, Tankar, Trädgård

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s